Aftonbladet valde att undersöka lättjan bland sina läsare. Deras undersökning visar att 25 procent av 37 400 läsare slösurfar på arbetstid. En läsare tipsar om att lägga in bloggarna i Google Reader.

– När kollegorna går förbi i korridoren ser det ut som ett vanligt dokument om de kastar ett getöga genom dörren, skriver läsaren.

Maska.nu har en hel Tipscentral full av knep och knåp om hur man bäst fördriver dagen på jobbet, låter bli att över huvud taget gå dit eller åtminstone går hem med lite presenter i väskan.

Orsaken till att han kunnat sitta av åren utan att göra den minsta skada förklarar han med att hans arbetsuppgifter tagits ifrån honom och lagts ut på andra samtidigt som andra avdelningar utfört annat som han själv skulle ha gjort.

Många gläds å mannens vägnar och hoppas på att kunna följa hans exempel:

– Han är verkligen värd en lång och välbetald pension nu, säger en handelsanställd som Maska.nu pratat med.

– Själv såg jag fram emot en liten strejk, men det verkar som att jag måste gå tillbaka till jobber redan i morgon.

Även om mannen kommit undan med att göra ingenting har han fått stå ut med det kanske allra värsta ett lönearbete kan belasta oss med. Nämligen närvaro. Men eftersom han nu gått i pension så slipper han även det i framtiden.

Grattis och adieu önskar vi på Maska.nu

Läs mer
Der Wester: Menden Stad personal ger en farväl e-post för vertebrala

Men utanför cyberspace (för att använda ett tråkigt nog nästan bortglömt ord) så har en annan sorts slavar under maskinen trätt fram. I senaste numret av samhällsmagasinet Fokus skriver Maggie Strömberg om företaget Facebooks etablering i Luleå. Bloggen Copyriot uppmärksammar oss på vilka tjänster som Matz Engman, chef för Luleå Näringsliv, hoppas skall kunna skapa: ”‘…det kommer också att bi kringtjänster, som bevakning till exempel’, … Kom ihåg detta: den nya, digitala industrieran handlar om att folk ska jobba natt med att bevaka taggtrådsstängsel runt en serverhall”.

Denna typ av yrkeskår vars främsta uppgift är att övervaka maskiner och dess brukare har vi skrivit om tidigare:

”En tidig morgon våren 2007 kliver jag in i spärrhallen till tunnelbanan i Farsta Centrum. Genom hela hallen sträcker sig en mur av maskiner. Maskinerna är konstruerade för att resenärerna skall dra en biljett igenom maskinen och sen gå igenom ett vändkors. Men de som nyttjar maskinerna verkar inte vilja använda maskinerna på det sättet. Istället hoppar de enkelt över dem eller tar sig förbi vändkorset för hand. På andra sidan muren av maskiner står tre personer med gula västar. När någon hoppar över en spärr så går de fram till denne och berättar att nästa gång måste han eller hon använda maskinen som konstruktörerna tänkt att den skall användas. Detta är de västbeklädda personernas enda uppgift. De är människor underställda maskinerna.”

Som kontrast mot det slaveri som Coupland skriver om – som trots att det är monotont och oglamoröst ändå ger slavarna en viss intellektuell tillfredsställelse – är dessa skitjobb tomma på all mening. Maskinernas slavar i denna form av uniformerade väktare bör kanske också ses som Internets allra mörkaste sidors köttsliga kristallisering. Men oavsett om de skapas som ”jobbskapande åtgärder” eller av storföretagens säkerhetskomplex är det inget annat än just slavjobb underställt maskinerna.

Hörs snart!