Att surfa på arbetstid är bland det bästa jag vet. Jag brukar ha det som kriterie när jag söker nya jobb. Tillgång till internet helt enkelt. Idag är jag telefonförsäljare.
Detta är säkert inte något nytt för någon. Men det är rätt fantastiskt hur mycket pengar man tjänar varje år på att sno toapapper från jobbet. Det blir några hundralappar det.
Jag brukar ha en bok gömd på toaletten på jobbet. Sen går jag in och sätter mig och läser 30-40 minuter om dagen. Det är konstigt att ingen märker något faktiskt. Iblande tänder jag ett ljus där inne också. Då blir man av med all fisdoft.
På min arbetsplats så sammarbetar vi mot chefen. Alla tar en timmes rast fasst vi bara har rätt till en halvtimmes rast. Och om chefen kommer in så säger vi att den som nu är på rast precis gick ut.
Jag jobbar som telefonintevjuare. Typ en sån som ringer och stör folk i hemmet varje dag. Så fort inte arbetsledaren är i närheten sitter alla vi som jobbar där och ringer våra polare och snackar i timmar. Det gick rykten om att chefen spelade in alla samtal. Men det vara bara skitsnack.
När jag slår in saker i kassan så brukar jag med flit missa lite grejjer. Typ en glass här eller en smörgås där. Det kan bli iaf. en 100 spänn om dagen.
Att arbeta i videobutik är jävligt nice. Specielt när det är lite kunder. Igentligen skall vi städa och sortera filmer. Men jag och de andra sitter mest och glor på film och äter butikens godis.
Eftersom vi har en jävligt bra sammanhållning på vårt jobb så brukar vi synka längre sjukskrivnningar. Dels för att vi skall kunna umgås med varandra utanför jobbet och dels för att det blir mer trovärdigt. Vi brukar samständigt skylle på epedimi eller flunsan. Och när alla är sjuka så brukar inte ens arbetsgivaren kräva sjukintyg från läkare.
Eftersom jag inte arbetar inom produktionen, utan inom demensvården, så funkar inte många av de klassiska protestformerna (maskning, sabotage, strejk osv). Dels för att det sätter två svaga grupper mot varandra vilka inte borde hamna i en sådan situation (arbetare-patient när det gäller maskning), dels för att arbetsköparen kan tjäna ekonomiskt på det (strejk). Däremot höjer jag min egen lön genom att plocka med mig toapapper, kaffe, kaffefilter, alkogel och annat som kan behövas i mitt hushåll. Jag vet att andra på mitt jobb också gör det, men vi håller det ändå för oss själva när vi plockar på oss. En annan protestform jag försöker sprida på mitt jobb är felanmälnings-lavin, alltså att vi skriver anmälningar på allt som händer. Det skulle hamna högre upp i huset och vara svårt att blunda för. Drunkna i papper till vi får som vi vill. Klent kanske, men åtminstone något. Det är jävligt jobbigt inom vården. Vi vet att allt är uppbyggt på ett sätt som sätter upp arbetarnas intressen mot patienternas, och lämnar arbetsköparna fria.
Jag arbetar på ett ställe med en kopiator som kan användas utav alla. Jag får billigare kopior och då låter jag alla kompisar kopiera på den taxen (10 öre/kopia).
Jag förbereder mig inte utan improviserar på plats. Särskilt gällde det när jag var lärare på bemanningsföretag och så lät jag kidsen sluta tidigare och göra roligare saker än läraren tänkt.
Surfar extra länge och låter kunderna vänta eller låta mina överordnade göra jobbet genom att jag ser upptagen ut. Eler så sitter jag och pluggar när jag egentligen ska vara alert och beredd på att se trevlig och glad ut.
Jag arbetar på lager och packar upp varor. Chefen har ett jävligt rörigt kontor och jag brukar gömma fraktsedlarna på hans kontor och säga till honom att jag aldrig fått dem. Då kan jag sitta och rulla tummarna medans han letar efter fraktsedeln. Ibland kan det ta timmar. Ha ha, och så känner han sig så jävla dum efteråt.
På alla jobb jag har haft har jag räknat ut hur man ska göra för att det ska se ut som man jobbar fast man inte gör det. Till exempel så gäller det att alltid ha nånting i händerna.
När jag jobbade i kassan på en butik i stan brukade jag sno ganska mycket varor efter stängning (övervakningskameror är oftast inte på enligt min erfarenhet). Efter ett tag blev det för mycket (man vill ju inte dra misstankarna åt sig) så jag införde ett system som gick ut på att när chefen behandlade mig illa så tog jag någonting ur butiken. Lyckligtvis var chefen ganska dum i huvet. Det blev presenter till mig, kompisar och familjen. En annan bra sak med att jobba i kassan är ju att man kan ändra priserna som man vill till vem man vill (alla får rabatt om dom ber om det), och om man vill kan man stoppa pengar rakt i fickan (det är bara att inte slå in i kassan). Jag brukade ge mig själv fickpengar och lägga en hel del i en sån där bössa som vi hade i kassan.
En gång sommarjobbade jag som vaktmästare och då brukade vi leta upp ett rum där vi visste att chefen inte skulle vara (det var en stor byggnad) och spelade kort. Ibland om nån var trött fick den sova medan vi andra jobbade och höll utkik.
Jobbade i en matbutik och hade rätt taskigt betalt. för att dryga ut hullshållskassan och kunna betala hyran plockade jag med mig mat hem på kvällarna. Skulle kalla det arbetsförmån/rättighet snarare än stöld. Jag behövde äta.
Jag pluggade på stockholms universitet. under den perioden bodde jag med en kompis, och vi hade alltid dåligt med stålar. men vi behövde i alla fall aldrig köpa toapapper, för det snodde jag jämt från skolan. jag visste precis vilka toaletter som hade små vanliga toarullar istället för de där stora institutionsrullarna och så gick jag in där och stoppade 1-2 rullar i min väska. det var allt som fick plats, men jag snodde ofta. vi hamstrade toapapper.
När jag jobbade på dagis fanns det ju inte så mycket att sno. men eftersom jag ändå ville dryga ut min sketna lön så passade jag på när jag stängde att ta det som fanns. till exempel fanns det ett stort förråd med glödlampor som jag alltid snattade av. en och annan påse pasta slank också ner. och bullar ur frysen. konserver. papper och färger. temperablock. pärlor. när jag slutade passade jag på att ta med mig ett par svindyra termobrallor som vi hade där som vinterarbetsklädsel. när jag jobbade på ett annat dagis var jag jävligt bakfull en dag på jobbet. mina jobbarkompisar hade inga problem med det – ingen moraliserade över det eller så. istället tog vi med alla barn till skogen, där mina två kolleger lätt kunde passa dem själva, och jag fick gå undan lite och sova ruset av mig i sval skön mossa.
Om du har ett jobb som inte kräver att du är särskillt social är en mp3 spelare ett alldeles utmärkt verktyg att fördriva tristessen med. Via fildelningsprogram finns mängder av musik och ljudböcker att ladda ner för den med tillgång till internet. Själv är jag tidningsbud och har tankat ner en röstsyntes som jag brukar använda för att konvertera lite tyngre teoretiska texter till ljudfiler med. Att lära sig massa nyttiga saker (som t,ex Marx alienationsteori)medans man jobbar, får det hela att kännas som mindre bortkastad tid.
Jag jobbade som tim vikarie på ett storbageri. Det gick ett program på tv igår om det. Jag lämnade båten strax innan allt brakade ihop och fick med mig choklad bollar, 20kg jäst,potatis flingor, mjöl, pepparkaksdeg,barkis, brötchen,tekakor,sirap, rågflingor…. lägg sedan till 1.5 års konsumtion bröd till mig och mina vänner.
Jag jobbade som vaktmästare på en vägkrog för ett tag sedan. Där fanns en bensinmack och en liten resturang. Dom hade ett gemensamt lager som jag hade nyckel till. Innan jag slutade plockade jag på mig ordentligt med grejjer. Ångrar att jag inte snodde mer för att dryga ut lönen under tiden jag jobbade där.
Jag jobbade på resturang i några år. Jag brukade ofta plocka på mig chokladbollar eller bakelser ifrån cafeet som fanns i samma lokaler. Sen smög jag in på dass, låste och relaxade med någon tidningsblaska. Dass är nog det bästa stället att relaxa på ett stressigt jobb.
Jobbade på en sibylla en sommar när jag var 17 och fick 47kr/timmen. De dagarna jag hade kvällspass var vi vara två arbetare i gatuköket vilket lämpade sig alldeles utmärkt för att dryga ut lönen genom att helt enkelt inte slå in det folk köpte…
Jag jobbar som vårdbiträde. När jag jobbar kvälle eller natt brukar jag slinka ned till det obevakade godisstället och käka för fulla muggar. Det lättar upp passet.
när jag var i 11-årsåldern och min syrra 14-15 så jobbade hon i en kiosk. hennes timlön var 15 kronor. visserligen var detta rejält många år sedan, men självklart var det en slavlön redan då. för att dryga ut denna “lön” så snodde hon som bara fan. hon stoppade stora påsar fulla med ostbågar, chips, läsk, apmycket godis och givetvis cigg i mängder. innan hon blev avlöst så gick jag dit och hämtade påsarna. vi möttes sedan upp på hennes rum och åt så mycket godis som man bara kunde i den åldern, och så smygrökte vi rövarna av oss.
jobbade i min ungdom på en fabrik som tillverkar tvål..hm..ja..började kvart i sju på morronen, klart som fan man var trött, ingen artonåring vill väl gå o lägga sej tio för att vara pigg på jobbet? när jag inte kunde sjukskriva mej, vilket jag gjorde så ofta som möjligt, så kunde jag rätt ofta skylla på migrän när jag var riktigt trött.fanns ett vilorum i källaren, där kunde jag sova ett par timmar. sen orkade jag eftermiddagen och hade även lite krafter kvar för att göra nåt kul på kvällen. såg aldrig några avdrag på lönen för detta. det var ändå inte det viktigaste för mej, den var så sketen ändå. dom klarade iaf inte av att robba mej på hela mitt liv.
när jag jobbade i kassan på konsum lät jag alltid mina vänner, med liknande skitjobb som jag, handla jävligt billigt.gjorde man det snyggt märkte ingen att man slog in typ var tredje(den billigaste) vara. när folk betalde med jämna pengar slog jag inte in dom i kassan utan stoppade dom i fickan. behöver jag säja att jag också rökte gratis? kontrollantsvinen har ju fö ingen rätt att kolla i fickorna när de kommer med sina “razzior”, så allt smått gick bra att stoppa på sej. vi var två som jobbade ihop på kvällarna och hjälpte varann att sno så mycket som möjligt
Jag jobbar på krogen. Förutom att arbetstiderna är åt helvet och musiken för hög så envisas i stort sett alla mina arbetsgivare att betala ut för lite lön, flagrant skita i kollektivavtalet och vara allmäntsviniga. Jag hämnas genom att hälla sjukt mycket prit i alla drinkar och bjuder givetvis alltid alla mina kompisar på en gratis fylla!
Jag jobbade på ett hjärndött lager genom en hemst bemanningsfirma och brukade tävla med några arbetskamrater i hur länge vi kunde vara utan att utföra en enda arbetsuppgift. Vi satt ner helt enkelt och gjorde ingenting. Ibland, när chefen var på dåligt humör, gick vi omkring med nåt verktyg och såg aktiva ut. Vi brukade lätt klara oss fram till lunch, och rekordet var nog typ 5 timmar utan att prestera ett skit. Inte så roligt att bara sitta och dega, men roligare än att göra nåt hjärndött skitjobb och få ett skämt till lön för det.
Jag jobbade som brevbärare på postkontoren Nybrogatan och Rosenlundsgatan för ca ett år sedan. Alla paket som hade cdon.com, ginza brafilm.se eller liknande företag som avsändare öppnade jag och kollade vad som var i paketen. Om det var en bra cd eller dvd så tog jag den annars om det bara var skit så lät jag paketet komma fram till personen som skulle ha det. Det är kul att ge skivor och filmer till vänner eller sälja dom på tradera och tjäna lite extrapengar. En gång fick jag gratisprover på snus som skulle ut till en butik, en annan gång fick jag ett sexpack redbull! Det finaste med det hela är att det bara är dom stora företagen som jag snor från. ingen riktig människa kommer till skada. Personen som har beställt skiten behöver juh inte betala för skivor som inte kommer fram.
Vi är tre personer som alltid börjar först och går hem först på vårt jobb. Därför är det ingen som ser om vi kommer lite sent. En dag kom vi på att vi kunde ställa om stora klockan i förpackningsrummet där vi jobbar. Vi drog fram den en kvart. Så nu kan vi komma lite sent på morgonen och gå hem lite tidigare på dagen. Det kanske bar blir max 30 minuter allt som allt. Men man hinner iaf. gå och handla innan butikerna stänger. Plus att en i arbetslaget har börjat hämta sina ungar på dagis. Det kunda han inte göra förut.
Jag jobbade ett tag i en fabrik, som tur var va lagret mer än överfullt och lastpallarna tornade upp sig enda till taket. När man var trött var det bara att gå ut för att “hämta något på lagret” klättra runt tills man hittade en fin hög med kartonger att lägga sig på o sova ett par timmar. Ingen risk för att någon hitta en heller eftersom det var så mycket skit överallt.
På min arbetsplats skriver vi varje dag upp i en pärm när vi började, när vi slutade och vilka arbetsuppgifter vi utförde. Där brukar jag lägga till några timmar och skriva upp olika påhittade arbetsuppgifter. Idag skrev jag upp två timmar för att ha “lagat frankeringsmaskinen”. Eftersom ingen har någon övergripande koll och lönekontoret definitivt inte vet som händer på arbetsplatsen, så har dom ingen aning om frankeringsmaskinen över huvud taget har varit trasig. Min närmsta chef tycker att jag är mycket duktig och engagerad och vill nu befodra mig eftersom jag tar så många egna initiativ hela tiden. Tror han.
Jag jobbade hos en internetleverantör medan mina polare jobbade på krogen, i mataffärer, som frisörer, i videobutiker, på restauranger… Självklart gav vi varandra frikostigt av respektives företags tjänster och produkter som en liten extra lönebonus varje månad. Se bara till att jobba inom olika branscher så ni kan spara så mycket som möjligt!
Etablera tidigt att du lider av en fasansfull rännskita; optimalt är om arbetskamratera skojjar lite om det. I utbyte mot ett par lustigheter på din bekostnad kan du springa på toaletten när som helst och stanna kvar där långa perioder.
Världens bästa undanflykt för att inte komma till arbetet måste vara att man ska följa med en anhörig/god vän till sjukhuset. Det går kanske inte på de mest infama arbetsplatserna, men nästan överallt. Passa på att se lite bekymrad ut och mummla något om att “det kanske inte kommer sluta lyckligt”. Du kan dessutom göra det flera gånger!
Jobbade i en mack, där alla var emot chefen som hetsade alla. En gång sparakde hen till och med alla som var med i en facklig grupp. Som hämnd så går det numer för det invigda att köpa en låda chips och tre flak läsk för en femma, ett specialerbjudande så att säga.
För länge sen jobbade jag i ett sjukhuskök. Under en period försvann massor med mat och de flesta visste vem som snodde den. Chefen gick i taket men kunde inte bevisa nåt. Han började sprida rykten om att det var en chilenare som var skyldig och att de andra chilenarna höll tyst på grund av detta. Det chefen inte fattade (eller vågade ta upp) var att vi var ett tiotal andra nationaliteter på arbetsplatsen som också höll tyst. En natt brann det på chefens kontor. Som tur var drabbades bara han för vi andra kunde sköta våra jobb som vanligt. Polisen gjorde en utredning och kunde tydligen konstatera att branden var anlagd, men nån skyldig hittades aldrig. Chefen började då prata öppet om att den “chilenska maffian” låg bakom branden. Jag vet inte vem som låg bakom branden, om den nu var anlagd, men det mest livskraftiga ryktet var iallafall att det var chefen själv som tuttat på för att dölja oegentligheter med bokföringen. Ironiskt nog drog ryktesspridaren själv det kortaste strået. Kanske var det så att folket på den arbetsplatsen var mer intresserade av att sparka uppåt än neråt.
Förut jobbade jag nätter inom vården. Nattpersonalen jobbade i par och hade satt i system att turas om att sova. En del av oss ifrågasatte dock det moraliska i sovandet då det skulle kunna drabba patienterna. Det braiga i det hela var att kulturen på arbetsplatsen gjorde att vi kunde diskutera såna saker internt och komma fram till fungerande lösningar utan att nån hade en tanke på att blanda in chefen.
För inte så länge sedan så jobbade jag som telefonföräljare. Ett riktigt skitföretag med osäkra anställningsformer utan kollektivavtal, ob-tillägg, semesterersättning etc. Men självklart så fanns det små ljusglimtar med det jobbet också. Eftersom vi inte hade några datorer som kontrollerade de sålda varorna så var det bara att hitta på en massa falska orderbeställningar så att man fyllde dagskvoten. Resten av tiden var det bara att ringa runt till kompisar och snacka skit i timtal. Om chefen kom förbi var det bara att fejka ettt säljsamtal. Eftersom chefen nästan aldrig var där och man visste vilka dagar han jobbade så vara det bara att skita i jobbet om han var där och gå dit när han inte var där, det positiva med det var att du kan komma en timme för sent och gå därifrån en timma tidigare för samma blygsamma lön.
På mitt jobb får vi ta hem defekta varor. Speciellt frukt och grönt som är lite ofräscht. Vi brukar hjälpas åt att göra en varor defekta när ingen ser. En öppnad påse chips. Ett litet jack i ett äpple. En trasig förpackning stinas kyckling. Det är kul att ha sönder och det är kul att ta med sig hem. (underbar sida föresten!)
"En butik utan snattare är en trevlig butik" says:
Jobbade under ett helt år (jobbar även där ibland nu med) i en av stadens skivbutiker. chefen fifflade med löner, betalade mig under minimumlön, gav mig lön ibland en halv månad för sent. men troligen har han gått med smärre förlust eftersom min skivsamling är uppemot 300 obetalda skivor samt att jag ibland kunnat betala mina skulder på hundratals kronor.
Jobbade under ett helt år (jobbar även där ibland nu med) i en av stadens skivbutiker. chefen fifflade med löner, betalade mig under minimumlön, gav mig lön ibland en halv månad för sent. men troligen har han gått med smärre förlust eftersom min skivsamling är uppemot 300 obetalda skivor samt att jag ibland kunnat betala mina skulder på hundratals kronor.
Jobbade en sommar på en petrokemisk fabrik där arbetsmoralen överlag var låg. Maskning verkade vara allmänt etablerad i olika former. Jag och en arbetskamrat (också sommarjobbare) tog snabbt efter och började snart lära oss att fuska med den gamla stämpelklockan som fortfarande användes för oss sommararbetare. Vi fick av företaget 15 minuter pålagd tid för att duscha. Tanken var att man skulle stämpla ut och sedan gå och duscha. Vi valde dock att duscha i 30-40 minuter och sedan makligt röra oss mot lunchrummet, hämta matlådorna och när ingen såg på stämpla ut. Efter som vi hade flextid var detta ett effektivt sett att skaffa sig ständig sovmorgon. När någon riskerade att komma så sen att man gick över den tilltänkta flexen stämplade vi även in varandra. Vi hade även som uppgift att varje morgon hämta frukost på den centrala lunchresturangen på fabriken. Vi la alltid ner några extra mackor och annat gott till oss själva, heltgratis. Att sova på jobbet var heller inga problem, vi uppmuntrades till och med av vissa arbetskamrater. Detta var mitt första riktiga sommarjobb. Jag önskar att alla unga kunde få en lika god introduktion till arbetslivet.
När jag gick i 9:an så hade jag pryo. Allt var glada över att slippa skolan ett par veckor, så även jag. Men alla fick såna slavjobb, så jag bestämde mig för att själv hitta det slappaste jobbet som finns. Jag utgick från kriterierna: lungt, slappt, ingen som gnäller och där jag kunde träffa mina vänner. Resultatet blev det lokala biblioteket. Perfekt! Så jag frågade om de behövde en pryo där och visst ville dom ha gratis arbetare. Men vad dom inte visste när dom “anställde” mig var att jag är extremt arbetsskygg. Så väl på biblioteket så gjorde jag nån liten skituppgift på morgonen. Sedan så gick jag till kaffemaskinen och tog en gratis kopp choklad, sen statte jag mig framför datorn och chattade och spelade spel. Så gjorde jag hela dagarna. Jag upptäckte även att bilotekskärringarna inte hade någonsomhelst koll på kassam där folks böter för försenade böcker las. Och kärringjävlarna på biblioteket ville inte ge mig några lunchpengar så jag tog väl en 2-300 kr/dag ur kassan och levde som en kung i 2 veckor. Plus att jag även raderade alla mina vänners skulder i datasystemet och beställde skivor på andras namn som jag sedan inte slog in i datorn, utan tog själv, eftersom det stora biblioteket jag beställde ifrån inte fick kolla vart skivorna tagit vägen. Resterande tiden av dagarna så satt jag och snackade skit med mina kompisar som kom ner och höll mej sällskap. Världens bästa pryo?
Vill du stjäla mat från din dryga chef utan att bli upptäckt med att äta den? Alla med chefsjobb brukar vara äckligt glassiga och spara mat och smågott tills dagen efter i nåt skåp i caféterian/köket. Sno med dig nåt gott och ät på bussen/tuben hem eller hemma framför tv:n! Fungerar bäst om ni är många på jobbet.
Bästa med att jobba/praoa på ett kontor eller liknande arbetsplats är att kunna gå in i förådet där man förvarar kuvert, klisterlappar, block, gem, gummisnoddar, clips, plastmappar, pennor, frimärken mm och sno allting man behöver. Som fattig student sparar man massor med pengar!
Jag kommer nog aldrig att kunna stjäla så mkt som jag gjorde i lumpen. De flesta som har gjort lumpen vet hur lätt det är att systematiskt stjäla allsköns bra grejer. Ett gäng datatekniker i min pluton tävlade om vem som kunde stjäla dyrast grejer, när en kille “fått” en dator så trodde han att han hade segern säkrad. ända tills en annan snodde en bildkanon värd 40.000. jag å andra sidan snodde mest bara sjukvårdsmateriel och kläder eftersom jag var sjukvårdare. kanyler, ringeracetat, tejp, mediciner förband, gasbindor och annat och annat plockade jag på mig. Jag var inte heller särskilt ordningsam, jag tappade bort comtec hörselkåpor, gasmask, regnkläder, i princip allt utom vapendelar. Alla ni som är kritiska till lumpen, tänk om. det finns en rejäl profit att göra. se bara till att skaffa lägenhet 3 månader innan lumpen, för då betalar militären den.
Att surfa på arbetstid är bland det bästa jag vet. Jag brukar ha det som kriterie när jag söker nya jobb. Tillgång till internet helt enkelt. Idag är jag telefonförsäljare.
Detta är säkert inte något nytt för någon. Men det är rätt fantastiskt hur mycket pengar man tjänar varje år på att sno toapapper från jobbet. Det blir några hundralappar det.
Jag brukar ha en bok gömd på toaletten på jobbet. Sen går jag in och sätter mig och läser 30-40 minuter om dagen. Det är konstigt att ingen märker något faktiskt. Iblande tänder jag ett ljus där inne också. Då blir man av med all fisdoft.
På min arbetsplats så sammarbetar vi mot chefen. Alla tar en timmes rast fasst vi bara har rätt till en halvtimmes rast. Och om chefen kommer in så säger vi att den som nu är på rast precis gick ut.
Jag jobbar som telefonintevjuare. Typ en sån som ringer och stör folk i hemmet varje dag. Så fort inte arbetsledaren är i närheten sitter alla vi som jobbar där och ringer våra polare och snackar i timmar. Det gick rykten om att chefen spelade in alla samtal. Men det vara bara skitsnack.
När jag slår in saker i kassan så brukar jag med flit missa lite grejjer. Typ en glass här eller en smörgås där. Det kan bli iaf. en 100 spänn om dagen.
Att arbeta i videobutik är jävligt nice. Specielt när det är lite kunder. Igentligen skall vi städa och sortera filmer. Men jag och de andra sitter mest och glor på film och äter butikens godis.
Eftersom vi har en jävligt bra sammanhållning på vårt jobb så brukar vi synka längre sjukskrivnningar. Dels för att vi skall kunna umgås med varandra utanför jobbet och dels för att det blir mer trovärdigt. Vi brukar samständigt skylle på epedimi eller flunsan. Och när alla är sjuka så brukar inte ens arbetsgivaren kräva sjukintyg från läkare.
Eftersom jag inte arbetar inom produktionen, utan inom demensvården, så funkar inte många av de klassiska protestformerna (maskning, sabotage, strejk osv). Dels för att det sätter två svaga grupper mot varandra vilka inte borde hamna i en sådan situation (arbetare-patient när det gäller maskning), dels för att arbetsköparen kan tjäna ekonomiskt på det (strejk). Däremot höjer jag min egen lön genom att plocka med mig toapapper, kaffe, kaffefilter, alkogel och annat som kan behövas i mitt hushåll. Jag vet att andra på mitt jobb också gör det, men vi håller det ändå för oss själva när vi plockar på oss. En annan protestform jag försöker sprida på mitt jobb är felanmälnings-lavin, alltså att vi skriver anmälningar på allt som händer. Det skulle hamna högre upp i huset och vara svårt att blunda för. Drunkna i papper till vi får som vi vill. Klent kanske, men åtminstone något. Det är jävligt jobbigt inom vården. Vi vet att allt är uppbyggt på ett sätt som sätter upp arbetarnas intressen mot patienternas, och lämnar arbetsköparna fria.
Jag arbetar på ett ställe med en kopiator som kan användas utav alla. Jag får billigare kopior och då låter jag alla kompisar kopiera på den taxen (10 öre/kopia).
Jag förbereder mig inte utan improviserar på plats. Särskilt gällde det när jag var lärare på bemanningsföretag och så lät jag kidsen sluta tidigare och göra roligare saker än läraren tänkt.
Surfar extra länge och låter kunderna vänta eller låta mina överordnade göra jobbet genom att jag ser upptagen ut. Eler så sitter jag och pluggar när jag egentligen ska vara alert och beredd på att se trevlig och glad ut.
Jag arbetar på lager och packar upp varor. Chefen har ett jävligt rörigt kontor och jag brukar gömma fraktsedlarna på hans kontor och säga till honom att jag aldrig fått dem. Då kan jag sitta och rulla tummarna medans han letar efter fraktsedeln. Ibland kan det ta timmar. Ha ha, och så känner han sig så jävla dum efteråt.
På alla jobb jag har haft har jag räknat ut hur man ska göra för att det ska se ut som man jobbar fast man inte gör det. Till exempel så gäller det att alltid ha nånting i händerna.
När jag jobbade i kassan på en butik i stan brukade jag sno ganska mycket varor efter stängning (övervakningskameror är oftast inte på enligt min erfarenhet). Efter ett tag blev det för mycket (man vill ju inte dra misstankarna åt sig) så jag införde ett system som gick ut på att när chefen behandlade mig illa så tog jag någonting ur butiken. Lyckligtvis var chefen ganska dum i huvet. Det blev presenter till mig, kompisar och familjen. En annan bra sak med att jobba i kassan är ju att man kan ändra priserna som man vill till vem man vill (alla får rabatt om dom ber om det), och om man vill kan man stoppa pengar rakt i fickan (det är bara att inte slå in i kassan). Jag brukade ge mig själv fickpengar och lägga en hel del i en sån där bössa som vi hade i kassan.
En gång sommarjobbade jag som vaktmästare och då brukade vi leta upp ett rum där vi visste att chefen inte skulle vara (det var en stor byggnad) och spelade kort. Ibland om nån var trött fick den sova medan vi andra jobbade och höll utkik.
Jobbade i en matbutik och hade rätt taskigt betalt. för att dryga ut hullshållskassan och kunna betala hyran plockade jag med mig mat hem på kvällarna. Skulle kalla det arbetsförmån/rättighet snarare än stöld. Jag behövde äta.
Jag pluggade på stockholms universitet. under den perioden bodde jag med en kompis, och vi hade alltid dåligt med stålar. men vi behövde i alla fall aldrig köpa toapapper, för det snodde jag jämt från skolan. jag visste precis vilka toaletter som hade små vanliga toarullar istället för de där stora institutionsrullarna och så gick jag in där och stoppade 1-2 rullar i min väska. det var allt som fick plats, men jag snodde ofta. vi hamstrade toapapper.
När jag jobbade på dagis fanns det ju inte så mycket att sno. men eftersom jag ändå ville dryga ut min sketna lön så passade jag på när jag stängde att ta det som fanns. till exempel fanns det ett stort förråd med glödlampor som jag alltid snattade av. en och annan påse pasta slank också ner. och bullar ur frysen. konserver. papper och färger. temperablock. pärlor. när jag slutade passade jag på att ta med mig ett par svindyra termobrallor som vi hade där som vinterarbetsklädsel. när jag jobbade på ett annat dagis var jag jävligt bakfull en dag på jobbet. mina jobbarkompisar hade inga problem med det – ingen moraliserade över det eller så. istället tog vi med alla barn till skogen, där mina två kolleger lätt kunde passa dem själva, och jag fick gå undan lite och sova ruset av mig i sval skön mossa.
Om du har ett jobb som inte kräver att du är särskillt social är en mp3 spelare ett alldeles utmärkt verktyg att fördriva tristessen med. Via fildelningsprogram finns mängder av musik och ljudböcker att ladda ner för den med tillgång till internet. Själv är jag tidningsbud och har tankat ner en röstsyntes som jag brukar använda för att konvertera lite tyngre teoretiska texter till ljudfiler med. Att lära sig massa nyttiga saker (som t,ex Marx alienationsteori)medans man jobbar, får det hela att kännas som mindre bortkastad tid.
Jag jobbade som tim vikarie på ett storbageri. Det gick ett program på tv igår om det. Jag lämnade båten strax innan allt brakade ihop och fick med mig choklad bollar, 20kg jäst,potatis flingor, mjöl, pepparkaksdeg,barkis, brötchen,tekakor,sirap, rågflingor…. lägg sedan till 1.5 års konsumtion bröd till mig och mina vänner.
Jag jobbade som vaktmästare på en vägkrog för ett tag sedan. Där fanns en bensinmack och en liten resturang. Dom hade ett gemensamt lager som jag hade nyckel till. Innan jag slutade plockade jag på mig ordentligt med grejjer. Ångrar att jag inte snodde mer för att dryga ut lönen under tiden jag jobbade där.
Jag jobbade på resturang i några år. Jag brukade ofta plocka på mig chokladbollar eller bakelser ifrån cafeet som fanns i samma lokaler. Sen smög jag in på dass, låste och relaxade med någon tidningsblaska. Dass är nog det bästa stället att relaxa på ett stressigt jobb.
Jobbade på en sibylla en sommar när jag var 17 och fick 47kr/timmen. De dagarna jag hade kvällspass var vi vara två arbetare i gatuköket vilket lämpade sig alldeles utmärkt för att dryga ut lönen genom att helt enkelt inte slå in det folk köpte…
Jag jobbar som vårdbiträde. När jag jobbar kvälle eller natt brukar jag slinka ned till det obevakade godisstället och käka för fulla muggar. Det lättar upp passet.
när jag var i 11-årsåldern och min syrra 14-15 så jobbade hon i en kiosk. hennes timlön var 15 kronor. visserligen var detta rejält många år sedan, men självklart var det en slavlön redan då. för att dryga ut denna “lön” så snodde hon som bara fan. hon stoppade stora påsar fulla med ostbågar, chips, läsk, apmycket godis och givetvis cigg i mängder. innan hon blev avlöst så gick jag dit och hämtade påsarna. vi möttes sedan upp på hennes rum och åt så mycket godis som man bara kunde i den åldern, och så smygrökte vi rövarna av oss.
jobbade i min ungdom på en fabrik som tillverkar tvål..hm..ja..började kvart i sju på morronen, klart som fan man var trött, ingen artonåring vill väl gå o lägga sej tio för att vara pigg på jobbet? när jag inte kunde sjukskriva mej, vilket jag gjorde så ofta som möjligt, så kunde jag rätt ofta skylla på migrän när jag var riktigt trött.fanns ett vilorum i källaren, där kunde jag sova ett par timmar. sen orkade jag eftermiddagen och hade även lite krafter kvar för att göra nåt kul på kvällen. såg aldrig några avdrag på lönen för detta. det var ändå inte det viktigaste för mej, den var så sketen ändå. dom klarade iaf inte av att robba mej på hela mitt liv.
när jag jobbade i kassan på konsum lät jag alltid mina vänner, med liknande skitjobb som jag, handla jävligt billigt.gjorde man det snyggt märkte ingen att man slog in typ var tredje(den billigaste) vara. när folk betalde med jämna pengar slog jag inte in dom i kassan utan stoppade dom i fickan. behöver jag säja att jag också rökte gratis? kontrollantsvinen har ju fö ingen rätt att kolla i fickorna när de kommer med sina “razzior”, så allt smått gick bra att stoppa på sej. vi var två som jobbade ihop på kvällarna och hjälpte varann att sno så mycket som möjligt
Jag jobbar på krogen. Förutom att arbetstiderna är åt helvet och musiken för hög så envisas i stort sett alla mina arbetsgivare att betala ut för lite lön, flagrant skita i kollektivavtalet och vara allmäntsviniga. Jag hämnas genom att hälla sjukt mycket prit i alla drinkar och bjuder givetvis alltid alla mina kompisar på en gratis fylla!
Jag jobbade på ett hjärndött lager genom en hemst bemanningsfirma och brukade tävla med några arbetskamrater i hur länge vi kunde vara utan att utföra en enda arbetsuppgift. Vi satt ner helt enkelt och gjorde ingenting. Ibland, när chefen var på dåligt humör, gick vi omkring med nåt verktyg och såg aktiva ut. Vi brukade lätt klara oss fram till lunch, och rekordet var nog typ 5 timmar utan att prestera ett skit. Inte så roligt att bara sitta och dega, men roligare än att göra nåt hjärndött skitjobb och få ett skämt till lön för det.
Jag jobbade som brevbärare på postkontoren Nybrogatan och Rosenlundsgatan för ca ett år sedan. Alla paket som hade cdon.com, ginza brafilm.se eller liknande företag som avsändare öppnade jag och kollade vad som var i paketen. Om det var en bra cd eller dvd så tog jag den annars om det bara var skit så lät jag paketet komma fram till personen som skulle ha det. Det är kul att ge skivor och filmer till vänner eller sälja dom på tradera och tjäna lite extrapengar. En gång fick jag gratisprover på snus som skulle ut till en butik, en annan gång fick jag ett sexpack redbull! Det finaste med det hela är att det bara är dom stora företagen som jag snor från. ingen riktig människa kommer till skada. Personen som har beställt skiten behöver juh inte betala för skivor som inte kommer fram.
Vi är tre personer som alltid börjar först och går hem först på vårt jobb. Därför är det ingen som ser om vi kommer lite sent. En dag kom vi på att vi kunde ställa om stora klockan i förpackningsrummet där vi jobbar. Vi drog fram den en kvart. Så nu kan vi komma lite sent på morgonen och gå hem lite tidigare på dagen. Det kanske bar blir max 30 minuter allt som allt. Men man hinner iaf. gå och handla innan butikerna stänger. Plus att en i arbetslaget har börjat hämta sina ungar på dagis. Det kunda han inte göra förut.
Jag jobbade ett tag i en fabrik, som tur var va lagret mer än överfullt och lastpallarna tornade upp sig enda till taket. När man var trött var det bara att gå ut för att “hämta något på lagret” klättra runt tills man hittade en fin hög med kartonger att lägga sig på o sova ett par timmar. Ingen risk för att någon hitta en heller eftersom det var så mycket skit överallt.
På min arbetsplats skriver vi varje dag upp i en pärm när vi började, när vi slutade och vilka arbetsuppgifter vi utförde. Där brukar jag lägga till några timmar och skriva upp olika påhittade arbetsuppgifter. Idag skrev jag upp två timmar för att ha “lagat frankeringsmaskinen”. Eftersom ingen har någon övergripande koll och lönekontoret definitivt inte vet som händer på arbetsplatsen, så har dom ingen aning om frankeringsmaskinen över huvud taget har varit trasig. Min närmsta chef tycker att jag är mycket duktig och engagerad och vill nu befodra mig eftersom jag tar så många egna initiativ hela tiden. Tror han.
Jag jobbade hos en internetleverantör medan mina polare jobbade på krogen, i mataffärer, som frisörer, i videobutiker, på restauranger… Självklart gav vi varandra frikostigt av respektives företags tjänster och produkter som en liten extra lönebonus varje månad. Se bara till att jobba inom olika branscher så ni kan spara så mycket som möjligt!
Etablera tidigt att du lider av en fasansfull rännskita; optimalt är om arbetskamratera skojjar lite om det. I utbyte mot ett par lustigheter på din bekostnad kan du springa på toaletten när som helst och stanna kvar där långa perioder.
Världens bästa undanflykt för att inte komma till arbetet måste vara att man ska följa med en anhörig/god vän till sjukhuset. Det går kanske inte på de mest infama arbetsplatserna, men nästan överallt. Passa på att se lite bekymrad ut och mummla något om att “det kanske inte kommer sluta lyckligt”. Du kan dessutom göra det flera gånger!
Jobbade i en mack, där alla var emot chefen som hetsade alla. En gång sparakde hen till och med alla som var med i en facklig grupp. Som hämnd så går det numer för det invigda att köpa en låda chips och tre flak läsk för en femma, ett specialerbjudande så att säga.
För länge sen jobbade jag i ett sjukhuskök. Under en period försvann massor med mat och de flesta visste vem som snodde den. Chefen gick i taket men kunde inte bevisa nåt. Han började sprida rykten om att det var en chilenare som var skyldig och att de andra chilenarna höll tyst på grund av detta. Det chefen inte fattade (eller vågade ta upp) var att vi var ett tiotal andra nationaliteter på arbetsplatsen som också höll tyst. En natt brann det på chefens kontor. Som tur var drabbades bara han för vi andra kunde sköta våra jobb som vanligt. Polisen gjorde en utredning och kunde tydligen konstatera att branden var anlagd, men nån skyldig hittades aldrig. Chefen började då prata öppet om att den “chilenska maffian” låg bakom branden. Jag vet inte vem som låg bakom branden, om den nu var anlagd, men det mest livskraftiga ryktet var iallafall att det var chefen själv som tuttat på för att dölja oegentligheter med bokföringen. Ironiskt nog drog ryktesspridaren själv det kortaste strået. Kanske var det så att folket på den arbetsplatsen var mer intresserade av att sparka uppåt än neråt.
Förut jobbade jag nätter inom vården. Nattpersonalen jobbade i par och hade satt i system att turas om att sova. En del av oss ifrågasatte dock det moraliska i sovandet då det skulle kunna drabba patienterna. Det braiga i det hela var att kulturen på arbetsplatsen gjorde att vi kunde diskutera såna saker internt och komma fram till fungerande lösningar utan att nån hade en tanke på att blanda in chefen.
Man kan vara hemma och inte göra någonting och få betalt för det. Det är jätteskönt.
För inte så länge sedan så jobbade jag som telefonföräljare. Ett riktigt skitföretag med osäkra anställningsformer utan kollektivavtal, ob-tillägg, semesterersättning etc. Men självklart så fanns det små ljusglimtar med det jobbet också. Eftersom vi inte hade några datorer som kontrollerade de sålda varorna så var det bara att hitta på en massa falska orderbeställningar så att man fyllde dagskvoten. Resten av tiden var det bara att ringa runt till kompisar och snacka skit i timtal. Om chefen kom förbi var det bara att fejka ettt säljsamtal. Eftersom chefen nästan aldrig var där och man visste vilka dagar han jobbade så vara det bara att skita i jobbet om han var där och gå dit när han inte var där, det positiva med det var att du kan komma en timme för sent och gå därifrån en timma tidigare för samma blygsamma lön.
På mitt jobb får vi ta hem defekta varor. Speciellt frukt och grönt som är lite ofräscht. Vi brukar hjälpas åt att göra en varor defekta när ingen ser. En öppnad påse chips. Ett litet jack i ett äpple. En trasig förpackning stinas kyckling. Det är kul att ha sönder och det är kul att ta med sig hem. (underbar sida föresten!)
Jobbade under ett helt år (jobbar även där ibland nu med) i en av stadens skivbutiker. chefen fifflade med löner, betalade mig under minimumlön, gav mig lön ibland en halv månad för sent. men troligen har han gått med smärre förlust eftersom min skivsamling är uppemot 300 obetalda skivor samt att jag ibland kunnat betala mina skulder på hundratals kronor.
Jobbade under ett helt år (jobbar även där ibland nu med) i en av stadens skivbutiker. chefen fifflade med löner, betalade mig under minimumlön, gav mig lön ibland en halv månad för sent. men troligen har han gått med smärre förlust eftersom min skivsamling är uppemot 300 obetalda skivor samt att jag ibland kunnat betala mina skulder på hundratals kronor.
Jobbade en sommar på en petrokemisk fabrik där arbetsmoralen överlag var låg. Maskning verkade vara allmänt etablerad i olika former. Jag och en arbetskamrat (också sommarjobbare) tog snabbt efter och började snart lära oss att fuska med den gamla stämpelklockan som fortfarande användes för oss sommararbetare. Vi fick av företaget 15 minuter pålagd tid för att duscha. Tanken var att man skulle stämpla ut och sedan gå och duscha. Vi valde dock att duscha i 30-40 minuter och sedan makligt röra oss mot lunchrummet, hämta matlådorna och när ingen såg på stämpla ut. Efter som vi hade flextid var detta ett effektivt sett att skaffa sig ständig sovmorgon. När någon riskerade att komma så sen att man gick över den tilltänkta flexen stämplade vi även in varandra. Vi hade även som uppgift att varje morgon hämta frukost på den centrala lunchresturangen på fabriken. Vi la alltid ner några extra mackor och annat gott till oss själva, heltgratis. Att sova på jobbet var heller inga problem, vi uppmuntrades till och med av vissa arbetskamrater. Detta var mitt första riktiga sommarjobb. Jag önskar att alla unga kunde få en lika god introduktion till arbetslivet.
När jag gick i 9:an så hade jag pryo. Allt var glada över att slippa skolan ett par veckor, så även jag. Men alla fick såna slavjobb, så jag bestämde mig för att själv hitta det slappaste jobbet som finns. Jag utgick från kriterierna: lungt, slappt, ingen som gnäller och där jag kunde träffa mina vänner. Resultatet blev det lokala biblioteket. Perfekt! Så jag frågade om de behövde en pryo där och visst ville dom ha gratis arbetare. Men vad dom inte visste när dom “anställde” mig var att jag är extremt arbetsskygg. Så väl på biblioteket så gjorde jag nån liten skituppgift på morgonen. Sedan så gick jag till kaffemaskinen och tog en gratis kopp choklad, sen statte jag mig framför datorn och chattade och spelade spel. Så gjorde jag hela dagarna. Jag upptäckte även att bilotekskärringarna inte hade någonsomhelst koll på kassam där folks böter för försenade böcker las. Och kärringjävlarna på biblioteket ville inte ge mig några lunchpengar så jag tog väl en 2-300 kr/dag ur kassan och levde som en kung i 2 veckor. Plus att jag även raderade alla mina vänners skulder i datasystemet och beställde skivor på andras namn som jag sedan inte slog in i datorn, utan tog själv, eftersom det stora biblioteket jag beställde ifrån inte fick kolla vart skivorna tagit vägen. Resterande tiden av dagarna så satt jag och snackade skit med mina kompisar som kom ner och höll mej sällskap. Världens bästa pryo?
Vill du stjäla mat från din dryga chef utan att bli upptäckt med att äta den? Alla med chefsjobb brukar vara äckligt glassiga och spara mat och smågott tills dagen efter i nåt skåp i caféterian/köket. Sno med dig nåt gott och ät på bussen/tuben hem eller hemma framför tv:n! Fungerar bäst om ni är många på jobbet.
Bästa med att jobba/praoa på ett kontor eller liknande arbetsplats är att kunna gå in i förådet där man förvarar kuvert, klisterlappar, block, gem, gummisnoddar, clips, plastmappar, pennor, frimärken mm och sno allting man behöver. Som fattig student sparar man massor med pengar!
Jag kommer nog aldrig att kunna stjäla så mkt som jag gjorde i lumpen. De flesta som har gjort lumpen vet hur lätt det är att systematiskt stjäla allsköns bra grejer. Ett gäng datatekniker i min pluton tävlade om vem som kunde stjäla dyrast grejer, när en kille “fått” en dator så trodde han att han hade segern säkrad. ända tills en annan snodde en bildkanon värd 40.000. jag å andra sidan snodde mest bara sjukvårdsmateriel och kläder eftersom jag var sjukvårdare. kanyler, ringeracetat, tejp, mediciner förband, gasbindor och annat och annat plockade jag på mig. Jag var inte heller särskilt ordningsam, jag tappade bort comtec hörselkåpor, gasmask, regnkläder, i princip allt utom vapendelar. Alla ni som är kritiska till lumpen, tänk om. det finns en rejäl profit att göra. se bara till att skaffa lägenhet 3 månader innan lumpen, för då betalar militären den.